En español más abajo.

I Varberg är intresset för odling stort! Här finns riktigt många koloniföreningar med ett stort antal aktiva medlemmar och för ett år sedan startade fem av föreningarna ett samarbete – ’Nätverket Varbergs koloniföreningar’. Tanken bakom nätverket är att få igång en bra dialog mellan våra föreningar förstås, men även mellan oss och kommunen. Det vi vill är att våra koloniområden ska ges större uppmärksamhet och räknas in bland andra viktiga grönområden i staden, att de inte är bra bara för kolonisterna, utan för allmänheten i stort. Liksom andra grönområden bidrar koloniområdena till bra luft, renare vatten, temperaturreglering och som koldioxidsänka. Och mycket, mycket mer som vi behöver för att leva, helt enkelt.

Vad är vi kolonister då så oroliga över? Jo, våra svenska städer har drabbats av byggnationsfeber och det gäller även Varberg. En konsekvens är att grönområdena blir mindre, vilket går emot all forskning som säger att vi människor mår bra av grönska och att städerna bör ta hänsyn till detta vid planeringen. Istället naggas det konstant på parker och stadsskogar och det här med de nödvändiga buffertzonerna mellan olika typer av mark, verkar ingen ta hänsyn till heller. För ska en skog må bra, kan inte stora hus och breda gator ligga precis bredvid, utan det behövs orörd mark däremellan.

En oroande trend är att koloniområden läggs ner eller flyttas på för att ge plats åt byggnader och gator. Det händer även riktigt gamla och sedan länge etablerade koloniområden med en lång historia av odling och föreningsverksamhet. Går det över huvud taget att motverka det, har vi i nätverket därför frågat oss. Vad är det för värden som inte kan diskuteras bort men som kan skapa argument för att behålla våra områden i städerna? I Varbergs kommun pratas det om ekosystemtjänster när ett områdes ’värde’ diskuteras naturmässigt. Så då har vi börjat göra samma sak i nätverket. Varje område har funderat över just sina ekosystemtjänster och hur de nyttjas av kolonisterna, men också hur de nyttjas av många fler och på vilket sätt en hel kommun, ja en hel värld, kan dra nytta av att just våra koloniområden får finnas kvar. Detta har lett till intressanta diskussioner och samtal, för vad är väl ett ekosystem och vad är en ’ekosystemtjänst’, egentligen? Och det vill jag gärna fortsätta att skriva om, men låter det vara till nästa inlägg. Fortsättning följer alltså.

En español

Nos organizamos como cultivadores urbanos

¡En Varberg el interés por el cultivo urbano es grande! Aquí contamos con varias asociaciones de cultivos con un gran número de miembros activos y hace un año se inició una colaboración entre cinco de ellas: ”La red de las Asociaciones de cultivos urbanos de Varberg”. La idea detrás de la red es iniciar un buen diálogo entre nosotros, por supuesto, pero también entre nosotros y el municipio. Lo que queremos es que nuestras áreas de cultivo reciban más atención y se cuenten entre otras áreas verdes importantes de la ciudad, ya que no solo son importantes para los cultivadores, sino también para los ciudadanos en general. Al igual que otras áreas verdes, las áreas de cultivo contribuyen a mantener una buena calidad de aire y agua, regular la temperatura y formar un sumidero de dióxido de carbono. Y mucho, mucho más de lo que necesitamos para vivir, sencillamente.

Entonces, ¿qué nos preocupa tanto a los cultivadores urbanos hoy en día? Bueno, nuestras ciudades suecas se han visto afectadas por la fiebre de la construcción y eso también se aplica a Varberg. Una consecuencia es que las zonas verdes son cada vez más pequeñas, lo que va en contra de todas las investigaciones que dicen que los seres humanos nos sentimos bien con la vegetación y que las ciudades deberían tener esto en cuenta a la hora de planificar. En cambio, hay una reducción constante de parques y bosques urbanos, y las necesarias zonas de amortiguamiento entre diferentes tipos de suelo, nadie parece considerarlo tampoco. Porque para que un bosque siga con salud, no puede haber edificios y calles demasiado cerca, sino que se necesitan tramos de tierra no usada entre los dos tipos de uso. 

Una tendencia preocupante es que las zonas de los cultivos urbanos se cierran o se trasladan para dar paso a la urbanización. Ha pasado aún a áreas de parcelas muy antiguas, con una larga historia de actividades de cultivo y asociación. Por eso, en la red nos hemos preguntado si es posible contrarrestarlo. ¿Qué valores hay que no se pueden debatir pero que crean argumentos para mantener nuestros cultivos? En el municipio de Varberg se habla de servicios ecosistémicos cuando se analiza el ”valor” de una zona en términos de naturaleza. Por lo tanto empezamos a hacer lo mismo en la red. Cada área ha definido sus servicios ecosistémicos particulares y cómo los utilizan los cultivadores igual que mucha gente más pero que no forma parte de las asociaciones. Nos hemos preguntado también de qué manera un municipio entero, de hecho un mundo entero, puede beneficiarse del hecho de que nuestras áreas permanezcan. Las preguntas han dado lugar a debates y conversaciones muy interesantes, porque ¿qué es realmente un ecosistema y qué es un ’servicio ecosistémico’? De esto me gustaría seguir escribiendo, pero lo dejaré para la próxima vez.